The more I try the less is working
En speciell plats i mitt hjärta
Sokrates
Jag blir så glad varje gång jag sätter mig på denna hästen, han har växt så sjukt mycket i mina ögon.
I början så kändes allt bara hopplöst och du var för stor och bökig, men du har blivit så otroligt snäll och vi passar som handen i handsken.
Jag sitter som bäst när jag rider sig, jag trivs med dig, du är precis en sån storhäst som jag har drömt om.
Du är min lilla bäbis, men jag har ännu inte riktigt kunnat älska dig på det sättet som jag älskar mina andra två.
Men jag lovar, det kommer en vacker dag.
Jag har svårt för att ta in personer/varelser i mitt hjärta, asså då menar jag djupt in i hjärtat.
Vet ni en sak?
Även om Mambo har tagit mig enda upp till SM och Areno kan vägra ut sig på första hindret i en LA så kommer endå Areno ha den speciellaste platsen i mitt hjärta. Tro mig, i vissa av era huvuden så är det bara resultat som gäller, annars är hästen borta. Men i lika många andras så betyder en tävling ingenting, bara man får dela den tsm med den man älskar.
Asså ni kanske inte fattar någonting om vad jag svamlar om, men detta är lite nattankar som jag måste få skriva av mig.
Jag kommer åka till SM för att ha kul, inte för att satsa. Även om jag vet att jag har lika stor chans som alla andra, så vet jag endå att det finns sjukt många fler än jag som lagt så mycket tid på det här, som har lagt ner hela sin själ för att komma dit. Jag slank bara med på vägen för att jag mätt ner min lilla d-ponny till en c-ponny som han faktiskt egentligen var. Men det var så mycket enklare för oss, tredje MsvA satte vi nolla och det var inte svårt.
Jag menar vi skulle aldrig varit här om han var kvar som d-ponny, aldrig. Han passade ju inte in i några avstånd eller något och det var riktigt synd om honom.
Jag kan inte förstå att det inte känns ett dugg jobbigt att Mambo snart ska säljas, min sista start med honom kommer bli nu i helgen. Absolut sista, med min dröm häst.
Han som tog mig från Lb till SM.
Vi har hoppat Lag-sm och ska även hoppa SM nu i helgen och jag kan fortfarande inte fatta att det är sant.
Denna lilla prins som vi hittade längst in i ett stall i Danmark, han var så klen, så liten, så omusklad. Men hoppade som en, ja, jag vet inte vad!
Och jag kan ju säga att han har blivit så jäkla fin, en RIKTIG elit ponny som skulle kunna gå hur långt som helst.
Han var sjukligt välriden när han "gav sig av" från mig, nästan för välriden.
Men vet ni vad?
Deras hästar är ju så sjukt välridna och jag tror inte det finns många som rider lika bra som dom i världscupen, för minsta lilla fel, då blir det fel. Men jag på lilla Mambo, det funkade inte. Inte när han var SÅ välriden.
Så det var bra att vi kom ifrån varandra lite, för annars skulle vi inte vara här vi är idag.
Nu har jag slut på tankar och ska gå och borsta tänderna och gå och lägga mig!
Godnatt älskade bloggläsare ♥
Två riktigt roliga tävlingar framför mig
Har nu två lite större och riktigt roliga tävlingar framför mig de närmsta. Först Dagstorp där Svenskt ponny derby går och sedan med bara en helgs mellanrum är det dags för SM.
Det är Toxica som går derbyt och Thomsy går SM och vilar därför från derbyt, för att ladda upp inför SMet.
.
Jag har suttit och tänkt lite under dagen och funderat över vad mina mål är för de båda tävlingarna och tänkte att ni kanske vill att jag delar med mig om mina mål och tankar här på bloggen?
.
Svenskt ponny derby med Toxica:
Framförallt är målet att göra fina, rytmiska och felfria rundor i alla klasser hela helgen och att jag ska var nöjd med min egen ridning. Sedan skulle jag extra gärna sätta en felfri runda i Msv B. Vill så gärna hinna starta en Msv A innan detta året är slut så det är absolut ett mål för helgen.
Sedan hade en placering i någon klass under helgen inte suttit fel och slutligen är ett annat högre mål att ta sig till någon utav finalerna på söndagen.
Därefter är drömmålet för helgen att placera sig i någon utav finalerna vilken de nu blir, lilla eller stora.
SM med Thomsy:
Mitt 7e SM med Thomsy...herregud vad många de hunnit bli!
Målet för helgen är att hitta ett bra flyt och ta sig till a-final.
Ett högre mål är en bra runda i finalen och drömmålet är självklar medalj eller i vart fall en placering.
Sova kan man göra i ett annat liv?
Planerar så hjärnan snart exploderar av överansträngning haha!
Mycket som ska gå ihop nu med jobb, hästar, semestrar och gud vet allt. Den här veckan är det ju midsommar och därför massa fest på olika orter, samtidigt som hästarna ska hårdtränas och mitt upp i allt ska jag hinna jobba.
-
Nästa vecka kommer två stor hästar hem till mig på träning och dem ska hinnas med ordentligt samtidigt som mina egna, plus jobbet på unda och som om inte de var nog åker mamma utomlands mitt i veckan och jag ska klara mig själv med allt och laga mat och fixa här hemma haha.
-
Vecka 27 blir ganska lugn, då har jag bara mina egna två tror jag. Skulle haft två ponnyer hemma men vet inte hur de blir med de. Jag jobbar bara fram till Torsdag hur som helst. Mamma är fortfarande utomlands och kommer hem samma dag som jag drar ner till falsterbo och då tar hon hand om hästarna när jag är där nere.
-
Kommer nog längta efter skolan och vardagen under dessa hektiska veckorna tror jag.
Blir skönt efter falsterbo, då ska jag ingenstans förutom lite tävlingar och meetings och har bara mina egna två att rida, inga extra hästar och Björnis och Zeke är på bete.
Fast jag borde inte klaga, förra sommaren var 7 resor värre när jag jobbade och hade massa hästar att rida, Thomsy, Toxica, Mille, Larry, Silver och Björnis till vardags och lite strö hästar här och var och då klaga jag inte minsann haha.
Larry<3
Mille<3
Ibland är det okej att skriva helt meningslösa och ointressanta saker va?
Vad händer?
Sugen på att blogga men vet inte om vad, blogglöden försvinner mer och mer.
Känner att det här med bloggar börjar urarta lite gran, bloggarna är inte lika personliga längre utan det har blivit för mycket tävling för min smak och allt handlar om att få sin blogg så stor som möjligt, framförallt större än alla andras. Vilket jag tycker är lite tråkigt, frågar ni mig ska man blogga för att man tycker det är kul, inte för att man ska hävda sig hela tiden och vara bäst och jag tycker att man bloggar för att man vill dela med sig utav olika saker, inte för att skriva skit mellan raderna om allt och alla.
Det känns som alla bloggar börjar använda mer fula medel för att locka till sig läsare vilke har gjort att stämningen inte är lika trevlig som förr. Det provoceras och pikas hej vilt från alla håll och kanter och även bloggar emellan. Man märker att även läsarnas attityd har förändras till det negativa och allt de här får mig att backa lite, inte för att jag inte vågar ge mig in i spelet som jag faktiskt vågar påstå att det blivit. Jag har bara ingen lust att vara delaktig längre när det blivit ett sånt blodigt allvar, inte när det går ut över andra och t o m får dem att må dåligt.
Givetvis är det självklart att man vill att sin blogg ska läsas av så många som möjligt, annars hade man lika gärna kunnat skrivit dagbok hemma eller liknande. Men måste det bli så himla mycket tävlingar och jämförelser bloggarna emellan?
Livet är en tävling och jag är säkert lite fånig nu, jag vet. Jag är nog för söt och snäll för den här "bloggvärlden".
Pluggaaa
Nu ska jag ta mig i kragen och göra klart de två sista arbetena för den här terminen. Har bara avslutet kvar på den ena och hela den andra då men jag tror de ska gå ganska fort och tänkt känslan sen när allt är klart. Längtar!
Dock är de ju inte helt över, gör de allra sista matteprovet på Tisdag för att förhoppningsvis säkra mitt MVG i matte B, ska verkligen ge allt! Sedan kan jag bara slappa och njuta av ett efterlängtat sommarlov, ska bli obeskrivligt skönt. Nog för att jag kommer jobba mycket men då kan man åtminstone släppa jobbet när man kommer hem och har inga läxor och liknande hängandes över sig.
Hur som helst så ska detta bli en riktig kanon sommar hoppas jag på, med massa sol och riktig värme, sköna kvällar och massa bra tävlingar! Tänk, mitt allra sista sommarlov, nästa år vid den här tiden tar jag studenten och det är dags att smaka på och se sig om i den riktiga världen.
Har ni några speciella planer inför sommaren?
Besviken och ledsen
Idag är en jobbig dag, jag vet inte riktigt vart jag ska börja. Men jag har i alla fall ett ganska tråkigt besked, även om jag är ganska ledsen nu och väldigt besviken och trött på alla dessa jävla bloggar, det kvittar om det är skvaller eller en helt vanligt blogg. Det är nästan dom som tror sig så jävla mycket och skriver skit på sina bloggar som verkligen riktar sig till en enda person som stör mig som mest. Stör mig på personer som är så jävla fega, som vågar skriva massa skit om andra och på samma tävling inte ens säga hej, inte ens ge dom en blick, bara kolla ner när personen rider. Så pinsamt. Det är inte ens någon idé att jag gör ett inlägg om hur det gått på tävlingen idag, men det är heller inte rätt att inte skriva någonting, jag har endå gett mig in i denna matchen. Det är tufft att ha ögon på sig vart man än är. Man får aldrig vara ifred och man tänker bara på hur resultatet ska bli för att man ska vara nöjd och kunna skriva ut det på bloggen. Jag mår verkligen jätte dåligt och nej inte för att åh det har gått dåligt på en tävling, det handlar inte om det. Areno var underbar idag, första klassen så var han så otroligt grym, som vanligt. Han slår allt och alla. Men jag gjorde en lite taskig sväng, okej han kunde ställt upp men nu gjorde han inte det och jag var bara glad att han är så fräsch och fin, jag är överlycklig över det. Det är en vinst för mig varje gång jag går runt med Areno med ett stopp eller annat, jag är överlycklig, även om jag vet att han lätt skulle kunna vinna La så är jag nöjd med 4 fel. Men när han börjar stanna på framhoppningen i La:n då förstod jag, verkligheten hann ikapp, jag var inte längre i den underbara drömmen som jag varit den senaste tiden när jag kommit hem med rosett varenda tävling. Jag visste redan då, jag känner den hästen, det är något fel. Även om jag hade lite dålig galopp i svängen så vet jag att han aldrig skulle stanna så. Men för det kan man inte ge upp direkt så jag gav mig in på banan och hästen stannar på ettan, kände att jag kom lite fel så jag tog om det lugnt och fin och han hoppade som vanligt och bockade till lite efter hindret som vanligt, men så sätter jag upp tempot rejält för jag kände lix att han behöver det för annars kommer han stanna, men då tvärstanna han verkligen, inte alls sån där Areno stanning utan verklige tvärstanna. Jag kunde nog inte fatta det förens jag kom ut. Han är inte fräch. Jag vet det, jag känner den ponnyn soppas väl. Det var han sista chans det här och jag trodde allt hade ordnat upp sig, jag har gjort allt jag har kunnat. Men denna häst är inte till för att vara ute på tävlingsbanorna, han ska inte finnas här, han är redan så totalt förstörd. Det är synd på en sån talang full häst. Han ska vara där uppe och beta på dom gröna ängarna, han ska inte vara på hoppbanan. Det är för hans egen skull. Han klarar inte, han håller inte. Jag har bestämt att jag ska pausa lite från bloggandet. Det har inte hänt mig personligen något men jag känner många som har press på sig för att prestera bra när annat folk skriver si och så på sina bloggar. Jag orkar inte med den pressen. Inte på ett tag iaf när jag mår som jag mår och speciellt inte när Areno inte mår bra, för det är det viktigaste i mitt liv. Den dagen han lämnar mig kommer jag nog aldrig sluta gråta, jag kommer vara helt borta, helt chockad. Jag kommer inte kunna bli kontaktbar. Det får inte hända. Areno är min absolut bästavän, det är han jag umgås efter skolan med varje dag, jag skulle inte klara mig en sekund.
Jag orkar inte med alla taskiga kommentarer, jag pallar inte trycket. Ni tycker säkert jag är töntig, men jag har varit med länge nu. Jag vet hur det är, jag har lärt mig att ta skit. Låt mig bara vara ett tag.
Ni som tjatar om den där jävla tunikan, den är köpt på Lindex och jävligt moget och kalla mig töntig bara för jag inte har svarat på två jävla dagar, blir så irriterad. Och såklart anonym.
Vi hörs väl någon gång, kommer antagligen finnas på min personliga blogg, som inte handlar om hästar men som handlar om mitt liv iaf: www.nattstad.se/klaraskatt
Världens finaste & underbaraste ponny som nu står lindad och nöjd i stallet ♥
Tankar
Sitter just nu hemma hos Camilla och förut var vi och Malin på allum och kollade lite kläder.
Hittade några fina klänningar men kunde inte bestämma mig riktigt, åh finns så mycket man vill ha..
Fyller ju år om ca 4 veckor och det enda jag önskar mig då är en iphone 4 och pengar, det känns som om jag har allt annat.. hmm?! Låter lite cp men det är faktiskt så. Det enda jag behöver är en ny telefon och då är det ju ganska plaktiskt att önska sig just det, sen kan jag köpa vad jag vill utav pengar jag får av släkten osv. Typ vårjacka, vårskor, halsband (jag och Rasmus ska köpa varsitt tillsammans och skriva varandas namn och datum vi blev tillsamans) Sen kan man alltid spendera pengar på mat, sprit, krogen (när jag är 18 år) osv osv.
Det skrämmer mig faktiskt lite att jag snart fyller 18.. då är jag myndig, måste ta hand om vissa saker själv, det värsta är att jag är straffmyndig, haha typ rädd. Gud detta blev verkligen inget hästinlägg men men, har väldigt mycket tankar i huvudet. En sak jag oroar mig för är vad jag ska göra idag.. vill festa och träffa massa ruliga människor, men såklart hittar man ingen fest!
Men men det ordnar sig nog.
Vi hörs säkert under kvällen eller under morgondagen!
