Clinton
Denna lilla historian började den 13/6-09 i Kungälv. Jag var och tävlade där med Mambo när Clinton's ägare ringde och frågade om jag ville hoppa honom dagen efter eftersom hennes dotter inte kunde/ville. Vet faktiskt inte hur hon hade fått mamma's nummer osv. Men jag ställde såklart upp eftersom jag tyckte synd om henne som hade anmält och fixat allt och inte få åka. Det lägsta som gick att hoppa och som hon också hade anmält till var La, tävlingen var nationell och jag visste att hästen inte var jätte duktig, han hade inte gått dem stora klasserna som jag hoppat med Mambo och jag hade nästan aldrig sett honom ute. Men jag fick ju göra ett försök.
Clinton var tvärtemot mina hästar, han stod emot och var rent ut sagt förjävligt haha. Jag var så trött i benen efteråt att jag höll på att dö.
Första starten.
Endå ganska hyffsat resultat. Ägaren var jätte nöjd och det var det som var huvudsaken!
-
Jag hoppade honom ganska mycket ett tag framöver och tog också med honom på meeting. Det var väldigt lärorikt att rida två så himla olika hästar. Hade då Mambo och Clinton. Jag tränade honom också några fåtal gånger vilket var sjukt jobbigt, man fick nästan bära honom och på med skänkeln hela tiden haha :)
Träning för Sandra!
Tror faktiskt det var en stilhoppning :)
Meeting i Varberg! Han taggade som tusan och gjorde massa bocksprång på framhoppningen osv haha! Dock var det lite jobbigt för han blev väldigt stark.
Ja, ni ser hur man får kämpa med honom. Ibland var han rent ut sagt förjävlig.
Men han ställde också upp ibland!
Där kvalade jag MSVB! Det hade han aldrig gjort innan ;)
Som ni ser ramlar jag av och det är på första hindret i omhoppningen så där hade jag tur!
Näst sista tävlingen på min lilla bäbis.
Var 3e sist ut med Mambo och gick upp i ledningen, sen kom Tove (som jag länkade igår) och gick om mig, sen var jag sista start med Clinton och gick in och slog dem! Hihih, lite kul var det :)
Denna rundan vill jag nästan inte prata om. Mår så dåligt över det.
Hade inte ridit honom på jätte länge och usch. Nej.
Man kände verkligen hur allt självförtroende som jag byggt upp var helt borta och hur rädd han blev när han stannade. Han trodde han skulle få smäll. Så jag fick lugna honom och klappa honom massa.
Gjorde ont i hela mig :/
Haha sötponniii, han var väldigt taggade på prisutdelningen!
Nu rider jag honom aldrig längre, men man vet ju aldrig.
Slutar aldrig hoppas att få rida honom igen <3
Kommentarer
Postat av: emma
så fina, men ser verkligen sån str skillnad på honom i början och till slutet när du hade honom. grym blev hna. Synd bara att det slutade som det gjorde att du inte rider han längre :/
Trackback
